Jenaski

Det har blivit något av en tradition att jag summerar mitt år här, så det tänker jag göra i år med. 

 

Jag vet att jag inte brukar skriva så mycket detaljer eller namnge personer, det har jag väl kanske inte tänkt i år heller men sånt som påverkat mig kommer jag att ta med här. Take it or stop read!

 

 

Det tar emot att ens börja skriva, för slutet på förra och början på det här året kommer jag nog inte att överträffa på många år. Hade jag kunnat stanna tiden hade jag gjort det just då och där.

 

Jag började året med en känsla som jag nog aldrig riktigt känt förut. Känslan av att det här skulle bli mitt bästa år på länge brukar man ju ofta ha, men nu trodde jag verkligen på det. Tänk vad fel jag hade. Men tillbaka till känslan, kan fortfarande komma ihåg varenda sekund! Försöker radera betydelsen av I'm yours, varför den kändes så rätt i just det tillfället som den spelades. 

 

De första dagarna på året var jag i Södertälje. Sen åkte jag hem och såg till att komma i ordning i nya lägenheten innan skolan började igen vecka 2. Var även uppe i Södertälje i mitten av månaden och sedan började saker bli annorlunda. Det är konstigt hur saker kan vända bara sådär. Eller så var jag bara dum och inte fattade eller ifrågasatte.

 

 

I 5 veckor svävade jag i ovisshet. Hade ingen aning om nåt alls kändes det som. Att inte höra av den man tycker om mer än nåt fåtal sms på en vecka när man är van vid ganska många och timtals samtalstid per dag borde ju ha signalerat något. Fick veta att hon inte mådde bra. Men inte direkt varför. Sen fick jag en berättelse berättad för mig och nu i efterhand vet jag inte alls vad jag ska tro. 

 

Jag var överlycklig när det bestämdes att vi efter 5 veckor skulle ses. Äntligen liksom. Den glädjen blev ganska kortvarig. Historien som blev känns som tagen ur nån film, men det var min verklighet. Hade en fin kväll hos hennes släktingar och sen brakade helvetet lös. Fick sova på ett ställe där jag kände mig långt ifrån trygg, kunde inte göra det efter allt jag fått berättat för mig. Dagen efter, efter knappt nån sömn och lite shopping blev jag lämnad på ett köpcenter. Fick efter ett tag direktiv men de resulterade i timmars väntan förgäves. Orkade inte köra hem och till råga på allt så började bromsarna på bilen att krångla. Körde till brorsan i Huddinge och var där några dagar.

Detta fick jag senare under våren redogöra för till en polis. Men jag tror nog att det ändå inte skulle hända mycket med den anmälan. Förstår inte varför man ska anmäla något och sedan gå tillbaka och fortsätta ta skit.(om det nu var så) För en polis är det nog inte så trovärdigt och ses väl kanske inte som om man verkligen vill ha hjälp. Men vad vet jag. Jag är bara någon som fanns vid sidan av som inte behövde få veta saker och ljögs för. Jag känner mig ganska lättlurad ibland. Men jag var så kär så jag visste inte bättre. Klart man vill tro på det man får höra då. Jag brukar lita på den jag är tillsammans med om motsatsen inte bevisats. Var nog godtrogen lite väl länge. 

 

I slutet av veckan därpå kom ett rop på hjälp typ. Jag åkte, hämtade och hade henne hemma i två veckor. 28 feb räknade vi som dagen som vi "officiellt" blev tillsammans. Att jag körde bil i över 10 timmar den dagen rörde mig inte i ryggen. Jag hade henne vid min sida. Det var så sjukt härligt. Under tiden som hon var hos mig kunde jag känna hur det skulle kännas att längta hem varje dag efter jobbet (var på praktik på nilsongroup då) och det var en underbar känsla. Kunde se en glädje i hennes ögon när hon tittade på mig som jag aldrig sett hos någon innan. Det kändes verkligen som om detta var något som faktiskt skulle bli bra. 

 

Då vi bokat en kryssning från Sthlm i mitten av mars så fick vi åka upp. Redan innan kryssningen hände saker som var märkliga och jag kände att saker inte var ärligt.. Men ville inte att det skulle påverka kryssningen. En helt fantastisk kryssning.. Den kommer jag sent att glömma. Antar att biljetten från resan och parkeringsbiljetten från första gången vi sågs kommer att vara det jag gör mig av med sist när jag känner mig redo för det. Tror det är de enda fysiska sakena som jag har kvar..

 

Timmarna efter hemkomst i sthlm kan jag gärna glömma.. Jag tror väl att jag redan där egentligen insåg hur lite jag egentligen kan betyda om det inte var så viktigt att faktiskt fortsätta umgås med mig när jag var där.. Åkte till min bror igen. Tur att han finns där uppe. 

Hon skulle åka ner igen till Varberg efter ett ärende hon var tvungen att göra. Och med det kom ännu fler lögner. Jag vill ju gärna tro på alla orden hon sagt till mig, men så här i efterhand är det sjukt svårt. 

 

Man kan ju kanske ana att mycket kretsat kring den där hon. Jag var som uppslukad.. Klarade precis skolan men hade det jäkligt tufft mentalt.. I slutet av april sågs vi igen. Jag åkte upp och blev avsläppt av mamma. En fin helg. Kändes som om saker och ting kanske skulle ändras.. Jag levde verkligen mellan hopp och förtvivlan. En bergochdalbana utan dess like. 

 

 

Fyllde år i vanlig ordning. 27 detta år. Hade en helt okej födelsedag. Men mådde väl sådär. Inte haft lust till mycket och gått ner en del i vikt.

 

Efter ett rop på hjälp igen tog jag ett eget initiativ och körde upp till sthlm. Resultatlöst då jag fick köra hem själv samma dag. Det var sista gången som jag såg henne. Man hade sugit åt sig lögnerna som en svamp och visste väl inte vad som var sant och inte, men ville ändå tro på allt. Men har väl lärt mig att ord inte alltid är något man ska gå efter. Handling betyder så mycket mer. Vill man något så får man se till att det blir så, hur jobbigt det än kanske känns ibland. Tror att det stora steget som det är att ta kan kännas så bra när man ser vad man får istället. I det här fallet kan jag ju inte säga vad resultatet skulle bli men jag har svårt att tro att det inte skulle bli bättre, om man nu ska tro att det var så illa som man fått höra. Fick höra att jag var tjatig för jag ville få tillbaka en bok som var lånad i mitt namn och min iphone.. Det är bara saker men tråkigt när jag behöver ersätta något som jag inte själv försummat.. Och att sedan bli kallad för lögnare när jag bara förmedlat information.. sånt tar.. 

 

 

 

Kommer inte ihåg så mycket av juni. Var nog mest i nåt slags vakum. Gick till skolan. Var ledig en vecka i skarven till juli. Träffade nog Emma, Linda och Steph lite grann. 

 

 

Jobbade 3 veckor och var ledig en vecka. Skulle åkt upp på pride men suget på det var borta. Speciellt efter det bemötande man fick. I det närmaste obefintliga. Hade i våras bestämt att vi skulle gå på pride tillsammans. Att åka upp ensam kändes inte som ett alternativ. Har gjort det en gång och det funkade men tror inte att det hade varit lika kul i år. Och jag hade rädslan att kanske träffa på dem.. Varför man nu ska vara rädd för att träffa på den som man typ är tillsammans med.. Ja du hör ju hur sjukt det låter.. 

 

Jag tror att jag åkte till Liseberg med Jonathan i Juli, det kan också ha varit i augusti. Mitt minne är inte på topp i år. Jag som annars brukar ha koll på det mesta. En grymt varm dag till en början och den avslutades abrupt med hällregn och åska så att vi inte kunde använda våra expresspass på Helix :( En grymt härlig bergochdalbana. Längtar till nästa år och den nya attraktionen som kommer att öppnas. 

 

Skolan började igen. Hade nog längtat lite efter det tror jag. Men samtidigt växte pressen att hitta en praktikplats. Jag hade ju tänkt att jag skulle vara i Sthlm men de planerna fanns inte längre kvar. En bit in i augusti hoppades jag nog fortfarande på att kontakten med Maya skulle ändras och bli som det en gång varit. Men det blev att vi istället avslutade kontakten helt.. Jag kände att jag inte orkade mer anklagelser och konstiga påståenden. 

 

Tror jag grillade med Ola denna månaden. Tog med en engångsgrill och mötte upp honom i stan och gick till ankaret. Väldigt trevligt. Den där Ola är en bra kille. Han har fått lyssna på de mesta av mina problem och känner att jag kan öppna mig för honom. Det är väldigt sällsynt för det är få personer som jag faktiskt känner att jag vill öppna mig för. Han finns inte här men ändå så finns han nära ändå. Varit ett bra stöd till studierna med :) 

 

 

 

Slutspurten i skolan. Hade sista kursen i skolan som var en projektkurs. Gjorde en egen sida för mina kreativa projekt. Den blev helt okej. 29 september började praktiken för min del. Veckan innan var jag och besökte Entergate i Halmstad och de hade en plats ledig för mig. Fick ett projekt som jag själv byggde från grunden som de använder varje vecka. 

 

Umgicks mer med Emma igen och funderade väl lite på varför vi slutade ha kontakt för några år sen. Men det tog inte så lång tid innan jag insåg varför. Eller som jag tror är en bidragande orsak. Plus att det tog mycket energi av någon anledning. Gav mig mycket att tänka på så då blev jag väl trött på kuppen. 

 

Nån gång i början av månaden eller slutet av augusti kom jag i kontakt med Ellen och träffade henne. En trevlig tjej men tror inte att det skulle vara något som skulle bli något varaktigt. Ganska olika och tror hon är för energisk för mig. Men vi kommer säkert va vänner och det känns bra :) 

 

 

 

Det mesta handlade om praktik den här månaden. Försökte stänga av det mesta förutom programmeringen. Trivdes bra i Halmstad, även om det väckte en del minnen från förr. Gillar staden! I slutet av månaden kom jag i kontakt med en trevlig tjej, Elena. Vi träffades och upptäckte snabbt att det var någon som jag skulle gilla att umgås med. Kunde bara va, utan krav eller press. Och hon gillar Lea, perfekt!

 

Större delen av månaden innehöll praktik. Var i Halmstad väldigt mycket, Både för praktik och privat. Var ganska skönt att sova över i Halmstad och slippa pendla med tåget på morgonen. :)

 

Efter sista dagen på praktiken körde flertalet av de anställda på Entergate en afterwork. Det var trevligt :) 

 

 

26 september redovisades praktiken och det kändes helt okej. Var intressant att höra var de andra i klassen varit. Och hur det gått för dem. Många hade fått jobb på sina praktikplatser. 

 

28 november var det dags för examensdag.

Tog först en liten tripp till gekås och sen hem för att göra mig lite fin. Hela klassen träffades på fästningen, Hus 13 för en jullunch. Det var helt okej mat, men blev så irriterad över deras vinhantering. Men det hela blev bättre när alla samlades hemma hos Erik efteråt. Väldigt roligt och lite tråkigt att känna att det var synd att vi inte hittat på något tillsammans tidigare. Var ganska många som hängde på till Erik. Sen drog vi vidare till Bodegan. Väldigt lite folk och det var skönt. Kommer aldrig glömma Markus kommentar till en dam som tog honom på rumpan! 

 

 

Dags att komma tillbaka till verkligheten.. Jobbet kallade. En helt ny grupp i princip, goa tjejer. Det tog i princip ingen tid alls för att komma in i jobbet igen, kan det på mina 10 fingrar och 10 tår.

 

Jag vet inte om det var något som slog till mig.. plötsligt blev mycket jobbigt. Jag började mer och mer släppa den där spärren jag fixat för att inte känna saker.. Känner mig dum för att jag skaffat den men på ett sätt har det varit skönt. Jag är en människa med känslor.

 

Behöver jag ens nämna julafton? Nä den var ganska tråkig men ändå lite mysig. Var i kyrkan med Anni och Jan på fm. Men familjen på dan och sen med Anni och Co. på kvällen. 

 

 

Detta året har varit en känsloår utan dess like. Så kanske lite skönt att jag släppte lite på det där och bara var. Men jag tror ändå att jag nånstans ändå kände något.. Så känns det nu i alla fall. Inväntar 2015 och i början av året kommer jag att få lite behandling av mitt psyke.. Behöver hamna på rätt köl igen. Vet ju inte alls vad som väntar mig 2015. Kanske går jag vidare jobbmässigt? Förhoppningsvis börjar jag tycka om mig själv mer igen, och hittar tillbaka till att kunna slappna av och bara ta det lugnt. Just nu infinner sig ångest så fort jag försöker. 

 

Meeeen.. än är 2014 inte slut.. en hel dag kvar. 

På den kommer jag att försöka piffa till mig lite för att sedan avsluta året med Jonathan och Lea. Äta och dricka gott. 

 

Nyårslöften?! Klart jag har funderat ut sådana. Men de avslöjas först efter att jag avlagt löftena. Jag kommer att jobba stenhårt för att se till att hålla dem! Jag är ju ganska envis. 

 

Nu ska jag inte tjata så mycket mer. Har ju redan tagit upp mycket av din tid på det här tråkiga inlägget. Men det råkar vara mitt år. Och du tycker kanske att avsaknaden av bilder var stor? Inte en enda bild. Ja då förstår du vilket tråkigt år det faktiskt varit om jag inte ens kan anstränga mig för att piffa till inlägget lite. Just deal with it!

 

Eller vänta.. här kommer en.. 

 

"Gott" nytt år!