Jenaski

Jag förstår om många mår sämre när året lider mot sitt slut. Det är en tid där det förväntas att man ska umgås med nära och kära. Det är inte alla som har någon eller några nära och jag kan tänka mig stressen som kan uppstå när man ser alla runtomkring som förbereder inför högtiden. Alla som har sina planer och traditioner. Att få frågan hur man ska fira julafton och inte vara säker på hur, det är jobbigt. Förr har det varit självklart, det är det inte längre.

Vet knappt om jag har någon lust att ”fira” med de som ska kallas min familj. De två syskon som har familjer kommer inte och då känns det inte lönt. Ska jag sitta och glo med någon negativ som alltid verkar föredra att spela spel i mobilen, se tv eller röka framför att umgås som vanliga människor gör. Eller med såna som vara inte kan vara raka och ärliga.

Ibland undrar jag om ni tror att jag är helt dum i huvudet och inte fattar saker? Jag undrar även om jag betyder så lite att man inte ens hör av sig annat än när man behöver något. Att jag ska ge utan att direkt få något tillbaka hela tiden känns meningslöst. Varför ska alltid jag höra av mig? Jag har tröttnat på det och gör det inte längre. När det bara tar min energi och pengar är det nog inte värt det. Undrar när och om jag kommer få känna att jag har en riktig familj som bryr sig som så många andra verkar ha. När julafton blivit som vilken annan dag som helst när folk bara glor i mobilen så kan jag vara utan det. I år kommer jag vara med den som betyder mest för mig som alltid finns med mig.

Sen kommer nyår.. har inte några planer för nyår heller. Finns inget finare än att fira in nya året med någon man tycker riktigt mycket om. Nästa nyår blir troligen inte så. Får se vad som händer då.

Nej jag är faktiskt inte bitter, jag är mest ensam och hade gärna hoppat över december månad. Jag håller inte med Lindex reklam med låtfrasen "It's the most wonderful time of the year".